Familjejuridik - FAQ

En bouppteckning görs alltid när någon avlider och visar den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen. Den ligger till grund för dödsboets förvaltning och registreras hos Skatteverket efter att två förrättningsmän hållit förrättning inför arvtagarna.

Om dödsbodelägarna inte kan enas kan tingsrätten utse en boutredningsman. En bodelning görs när den avlidne var gift eller sambo och innebär att de gemensamma tillgångarna delas innan arvet fördelas. Bodelning används också vid skilsmässa eller för att särhålla makars ekonomi.

Arvslotten är den del av arvet som varje bröstarvinge har rätt till enligt lag. Laglotten motsvarar hälften av arvslotten och kan inte inskränkas genom testamente. Ett barn kan alltid begära jämkning av ett testamente för att få ut sin laglott.

Om inget testamente finns fördelas arvet enligt arvsordningen i ärvdabalken. I första hand ärver barn, i andra hand föräldrar och syskon. Saknas arvingar tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.

Nej, barn kan inte helt uteslutas från arv i Sverige. Bröstarvingar – det vill säga barn, barnbarn och deras avkomlingar – har alltid rätt till sin laglott. Även om ett testamente anger annat kan barnet begära jämkning för att få ut sin laglott.

Ja, men det räknas som förskott på arv om inget annat anges i gåvobrev eller testamente. Vid arvsskifte dras värdet av gåvan av från barnets arvslott.

Nej, skulder är personliga och går inte i arv. Dödsboets skulder betalas med tillgångarna i boet innan arvet fördelas. Om det inte finns tillgångar upphör dödsboet utan arv.